Det som var intressant var en artikel från en kvinna men fem whippets och hur omgivning och då framförallt icke hundägare uppfattar oss med en flock av de lite större laget.
Så detta blir helt klart dagens ämne.
Det man mest möts av är ju sura miner, folk som stannar och kollar att man verkligen tar upp efter sin hund. Att dom inte sliter drar eller beter sig illa. Vi har alltid fler ögon på oss än de med #bara" en eller två hundar, precis som om dom bara går och väntar på att vi och våra flockar ska göra iallafall ett litet snesteg.
Sen har vi alla andra hundägare som ser en på håll och verkligen lyser upp
- ahaaaaa lekkamrater till min hund(riktig ser hur det lyser i ögonen på dom) nu kan dom rusa av sig och jag behöver inte gå den där långa tråkiga promenaden, utan kan gå tillbaka till soffan. Det dom inte inser är att bara för att man har flera eller snarare just för att man har fler hundar finns inte alltid intresset där.
Jag har som tur är lyckats att hålla de flesta på avstånd antagligen för att jag har fem terrier och sen har jag ett mål när jag e ute och de är att promenera inte jamsa på en äng!!!!
Mina hundar leker med varann (och enstaka kompisar) inte varenda hund vi möter!
När vi ändå är inne på ämnet promenader har vi detta med att möta hundar kopplade i skogen, speciellt de som är åt det lite arga/stressade/rädda hållet som anser att det är bättre att illa fäkta än........
Dom(husse matte) stramar upp sitt koppel sätter hunden om dom nu lyckas med det, sen ställer dom sig vid sidan om vägen och väntar på att man ska gå förbi.
-HAAA!!! säger jag bara, den enkla går jag inte på längre om nån ska gå förbi nån här så är det dom som ska fölrbi mig. Ska jag utstätta mina hundar för att traska förbi denna hund som nu har haft en halv evighet på sig att planera och smala "mod" till sig bara för att när vi är jämsides eller ännu hellre precis har passerat göra ett gigantiskt utfall skulle inte tro det.
Nepp jag tar mina hundar till sidan ser till att jag får ögonkontakt och sen ser jag till att hålla den. Där står jag sedan och eftersom dom har bråttom tillbaka till tv-soffan ger dom upp ganska snabbt och går förbi med en hund som är smått hysterisk i kopplet medans mina snyggt och prydligt håller kollen på mig (jajaja jag erkänner lite muta måste ju ingå för att hålla kontakten under all denna tid det e ju trots allt terriers och dom backar inte för en liten fight)
Så slipper jag att på omvägar få höra eller få ryktet att mina galna aggressiva hundar bla bla bla Tro det eller ej men jag har trots detta blivit utskälld för att hundarna varit så lydiga och då e det ju inte konstigt att deras hund gör utfall det är ju inte normalt att en hund inte reagerar på andra hundar vilket i detta fall gjorde hennes hund så osäker att den gjorde utfallen hmmmmm.....!!!!!!!! vad man än gör kommer man aldrig att tillfredställa alla.
SEn har vi de underbara kommentarerna
- åhhh är det hunddagis?
- räcker det inte med en?
- Är dom verkligen dina allihopa?
- Är det inte jobbigt?
- Gud vad du måste ha smutsigt hemma!
- Dagisfröken så hur många vovvar ahr tanten följt av högljud räkning av 20 dagisbarn
Va i jössenamn jag säger inte till familjer som består av fem eller fler räckte det inte med ett barn!
Eller åååh har du dagmammeverksamhet i närheten!
Håll truten rent ut sagt och låt mig bara gå min promenad om ni inte har nått vettigt att säga jag är inget vandrande barnens zoo eller cirkus!
Sen får vi ju inte glömma alla blickar folk som nästan kör av vägen stannar cykeln får whipplash på moppen och slänger in handbromsen på rullatorn när man kommer, men jag hävdar stark fortfarande att det är mig dom tittar på och att dom inte ens ser hundarna!!!!!!!!!!!!!!!!
Så nästa gång ni stirrar bara så ni vet det är jag som tar åt mig äran!!!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar